LCHF-vågen: Low Carb High Fat

[Hårfällerskan]

Ursprungligen postat av Kickan

Med det siffrorna, din muskelmassa och ditt tränande så förvånar det mig inte att du gick ner i vikt. Vad jag skulle vilja se som "bevis" för metoden är att någon äter mer än vad som går åt, och ändå går ner i vikt.

Det verkar vara ytterligare en "gör av med mer kalorier än du får in"-metod..

Först och främst, skillnaden - som du fullständigt verkar strunta i - är att man aldrig behöver gå hungrig, det känns inte som att man plågar sig - istället njuter man av mat, det är i princip omöjligt att överäta, ens kropp trivs på ett helt annat sätt än vad den tidigare har gjort med all självspäkelse i form av kolhydratrik mat som gör en hungrigare än vad den mättar och ger upphov till svindel och huvudvärk när man inte äter på tre timmar.

Att många konstant har ångest över sin vikt, att de har humörsvängningar pga maten de äter, att det försämrar hela livskvaliteten när tillvaron är genomsyrad av "jag är så sugen men får inte", ska inte det räknas in i ekvationen?

Ytterligare - det kanske ser ut som en kalori-in-kalori-ut-metod, men idén bygger inte på det; att jag "åt mindre än vad jag gjorde av med" kan mycket väl bara vara en biprodukt av levnadssättet, inte syftet eller orsaken till själva viktnedgången! Ser du hur jag menar? Det händer automatiskt, kroppen reglerar sig själv.

Gary Taubes bok innehöll väldigt många studier som skulle vara intressanta här, bland annat där man jämförde en "vanlig" kaloribegränsad diet och en lågkolhydrats-kaloribegränsad diet, tyvärr lånade jag bara den från biblioteket och kan inte citera dem just nu men jag minns ju att lågkolhydratsgrupperna gjorde bättre ifrån sig, mådde bättre och stannade i experimenten längre medan de vanliga lågkaloristerna levde i misär och depression, blev "obsessed" med mat och kalorier, och hoppade i fler fall av studien.

Det finns dock några citat av mig som är postade på ett annat forum där jag citerar en del från hans bok. Om du orkar läsa så kan det vara intressant att titta på där jag saxat stycken om experimenter och observationer gjorde på djur:

Spoiler:

Det första är en generell tanke som går emot konventionell visdom, sedan behandlar jag mössen.

"Increasing availability of fat calories in his circulation ... He would be eating less because his fat tissue was shrinking; his fat tissue would not be shrinking because he was eating less"

Där har du en fundamental omvändning av hela fettbrännaridén. Låter man kroppen använda sig av sitt eget överflödiga fett så kommer den inte vilja ha extrakalorier från maten. Vidare kommer kroppen att öka sin förbränning (något som mätts på män som höll strikt LCHF under mer än ett år), cellerna får den näring den behöver nu när kalorierna inte bara blir ivägsvischade av insulinet till att lagras i fettreserverna.

Vad gäller de feta mössen finns det benhård evidens för att kalorier inte spelar någon roll i överviktens gång.

"It is invariably the case ... that these animals will fatten excessively regardless of how much they eat. ... These mice will make fat out of their food under the most unlikely circumstances, even when half starved."

Mössen som tvingades fasta förlorade över 60% av sitt kroppsfett innan de dog av svält, men hade fortfarande fem gånger så mycket kroppsfett som slanka möss som fick äta precis hur mycket de ville. Det man hämtat från en mängd studier av detta slag är att det inte är kalorierna som gör en fet, utan hormoner. Vidare på samma:

"Researchers removed ovaries from female rats. This procedure effectively serves to shut down production of the female sex hormone estrogen (technically estradiol). Without estrogen, the rats eat voraciously, dramatically decrease physical activity, ande quickly grow obese. When the estrogen is replaced by infusing the hormone back into these rats, they lose the excess weight and return to their usual patterns of eating and activity. The critical point is that when researchers remove ovaries from these rats, but restrict their diets to only what they were eating before the surgery, the rats become just as obese, just as quickly; the number of calories consumed makes little difference." (min kursivering)

Djur som ska gå i ide över vintern går upp i fettvikt oavsett om man svälter dem eller ej. Kvinnor går upp i fett under puberteten även utan att överäta. Kossor avlas för att bli fetare, de övermatas inte. Fettinlagringen är hormonellt styrd och kalorierna spelar en högst sekundär roll.

När djur utsätts för skador i hypothalamus (mättnadscentrat i hjärnan) sker väldigt intressanta förändringar i fettomsättningen. (Här står VMH för ventrimedial hypothalamus)

"Chandler Brooks reported that his albino mice became "definitely obese" after VMH lesions, and that they gained six times as much weight per calorie of food consumed than normal mice."

"Insulin secretion in VMH-lesioned animals increases dramatically within seconds of the surgery. The insulin response to eating also goes "off the scale" with the very first meal. The more insulin secreted in the days after surgery, the greater the ensuing obesity."

Om du tog dig igenom det, så är här Taubes sammanfattning av det han kom fram till i boken (har klippt bort det som är oväsentligt här, och lovar att jag inte myglar med viktig information). Tveklöst värt att läsa.

Spoiler:

"Throughout this research, I tried to follow the facts wherever they led. In writing the book, I have tried to let the science and evidence speak for themselves. When I began my research, I had no idea that I would come to believe that obesity is not caused by eating too much, or that exercise is not a means of prevention ... I had no idea that I would find the quality of the research on nutrition, obesity and chronic disease to be so inadequate; that so much of the conventional wisdom would be founded on so little substantial evidence; and that, once it was, the researchers and the public-health authorities who funded the research would no longer see any reason to challenge this conventional wisdom and so test its validity. As I emerge from this research, though, certain conclusions seem inescapable to me, based on the existing knowledge:

...

5. Obesity is a disorder of excess fat accumulation, not overeating, and not sedentary behaviour.
6. Consuming excess calories does not cause us to grow fatter, any more than it causes a child to grow taller. Expending more energy than we consume does not lead to long-term weight loss; it leads to hunger.
7. Fattening and obesity are an imbalance -a disequilibrium- in the hormonal regulation of adipose tissue and fat metabolism. Fat synthesis and storage exceed the mobilization from fat tissue and its subsequent oxidation. We become leaner when the hormonal regulation os the fat tissue reverses this balance.
8. Insulin is the primary regulator of fat storage. When insulin levels are elevated - either chronically or after a meal - we accumulate fat in our fat tissue. When insulin levels fall, we release fat from our fat tissue and use it for fuel.
9. By stimulating insulin secretion, carbohydrates make us fat an ultimately cause obesity. The fewer carbohydrates we consume, the leaner we will be.
10. By driving fat accumulation, carbohydrates also increase hunger and decrease the amount of energy we expend in metabolism an physical activity."

Edit: Jag skrev och letade så länge att jag hann bli utloggad och missade Codys inlägg. Puh! Magbesvär är en annan typisk sak man blir av med Jag tror att du kommer älska boken. Mitt favoritrecept hittills är lammfärsbullar rullade i kokosflingor och stekta. Kanske borde byta avatar till dem istället för kokosbollarna :P

[Gullan]

Ursprungligen postat av Hårfällerskan

Nej Men även om jag inser min fanatism så försöker jag ändå argumentera med någorlunda fakta.

Ska vi slänga med namn så är några människor som står bakom det lilla jag läst Gary Taubes (Good Calories, Bad Calories-boken), Dr. Andreas Eenfeldt (ST-läkare; "kostdoktorn"), Uffe Ravnskov (MD, PhD, allmänläkare+forskare), Mary Enig (PhD, som var den enda som fattade att transfetter var dåliga när de kom, men ingen lyssnade på henne), Tom Naughton (vetenskapsgallrare och skaparen av den där komiska dokumentären FatHead, driver mycket skarp blogg som sagt), Dr. Michael R. Eades, MD och hans fru Dr. Mary Dan Eades, MD (som båda figurerar i den, samt skriver eget), Dr. Annika Dahlqvist ("fetthäxan", den som startade hela trenden), Dr. Malcolm Kendrick (MD, skrivit boken "The Great Cholesterol Con").

Det är förvånande hur ofta populistiska tidskrifter och artiklarna däri är tyngda av industrin och/eller dålig vetenskap där forskare inte separerar kausalitet från korrelation, inte skiljer på faktorer, och gör allt med sina siffror för att kunna bekräfta sin hypotes, istället för att försöka motbevisa den.

Jag framhåller en alternativ synpunkt som blir mer och mer prominent nu när de senare årtiondens bristande vetenskap undersöks med förstoringsglas och ficklampa, och faller ihop allt eftersom, som ett korthus. Det är beklagligt att det har gått så långt att barn nu matas med low-fat och erbjuds statiner för att sänka kolesterolvärdet bara för att biljonindustrin som är läkemedelsföretagen ska kränga lite fler piller till friska, under berättigandet profylaktisk behandling, med högst tveksamma effekter.

Ångrade mig, ska låta bli den här diskussionen särskilt nu när Annika Dahlqvist räknas in bland sakkunskapen.

[Kickan]

Hårfällerskan: jag menar verkligen allvar när jag säger att jag är glad om du hittat ett sätt att äta som stämmer med hur du vill må och se ut. För att hålla det på just den nivån, hur man mår och ser ut, så kan du väl ändå avslutningsvis ta in min kommentar, om dem jag sett äta den här dieten i längden, vad de väger och hur de mår. Och så vore det jätteintressant med en uppföljning om ca ett år.
Kram!

[Hårfällerskan]

Ursprungligen postat av Gullan

Ångrade mig, ska låta bli den här diskussionen särskilt nu när Annika Dahlqvist räknas in bland sakkunskapen.

Haha, mja, jag gillar inte hur hon skriver eller hur galen hon verkar vara, men jag tänkte att folk kanske känner till henne eftersom hon är en av de som syns mest, och då är det lika bra att nämna så det inte blir en massa obskyra professorer bara.

Ska du avfärda allt det jag skrev bara för det? Jag som ansträngde mig så. Jag har inget skrivit här som är hennes. Snälla svara!

Ursprungligen postat av Kickan

Hårfällerskan: jag menar verkligen allvar när jag säger att jag är glad om du hittat ett sätt att äta som stämmer med hur du vill må och se ut. För att hålla det på just den nivån, hur man mår och ser ut, så kan du väl ändå avslutningsvis ta in min kommentar, om dem jag sett äta den här dieten i längden, vad de väger och hur de mår. Och så vore det jätteintressant med en uppföljning om ca ett år.
Kram!

=) Jadå. Jag är även ledsen att jag så hetsigt debatterar och blir så uppslupen i det här. Det är klart man kan hålla det på en lagom nivå, men jag tänker väldigt mycket på de faktiskt riktigt överviktiga och sjuka som skulle kunna hjälpas - "vanliga" människor upplever säkert inget ont av kolhydrater och har ingen störd relation till mat (och behöver därför inte bry sig) men som behandling hjälper det fler och fler och man vill ju uppmärksamma på att det finns andra sätt.

Jag kan återkomma om ett år och se om jag fortfarande mår lika bra och inte blivit superfet och fått hjärtattacker Eller om man lämnat tanken helt och hållet!

[Kickan]

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article5568575.ab

Postar en länk till ytterligare en undersökning. Speciellt dessa rader ur artikeln tycker jag är viktiga:

Mette Axelson, klinisk näringsfysiolog vid Göteborgs universitet, säger att det vanligaste forskningsfyndet är att de som äter mycket kolhydrater och lite fett är smalare.

Jag förringar inte alls personliga erfarenheter av att man kan dra ner sitt totala kaloriintag genom att slopa kolhydrater, lika lite som genom att slopa något annat. Men min bestämda uppfattning är att det inte håller i längden.

Om någon kan visa mig nån som skippat kolhydrater i åratal, och mår bra, och är smal, så vore det intressant. Men jag har aldrig mött denna person, eller hört talas om henne/honom.

[CodeMAN]

Ursprungligen postat av Kickan

Om någon kan visa mig nån som skippat kolhydrater i åratal, och mår bra, och är smal, så vore det intressant. Men jag har aldrig mött denna person, eller hört talas om henne/honom.

Fast nu tolkar du artikeln lite som du själv vill.

I rubriken står följande:

En ny kanadensisk studie visar att de som äter minst kolhydrater löper högst risk att vara överviktiga eller feta, skriver Svenska dagbladet.

I undersökningen fick 4451 friska personer som inte gick på någon särskild diet skriva ner vad de åt under ett dygn. Det visade sig då att de som fick den minsta andelen av sitt energiintag från kolhydrater också löpte störst risk att väga för mycket.

Eftersom risken för att gå upp i vikt är mycket så kan det knappast vara lätt att vara smal hela tiden när man undviker kolhydrater. Och eftersom det är mycket svårt att undvika kolhydrater helt å hållet i dagens samhälle (pasta, ris, potatis, dvs. vanliga sidorätter), så låter det som det är själva dieten som är fel.


Själva artikeln på SvD:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3260837.svd

[Kickan]

Förstår faktiskt inte vad du menar, jag tycker undersökningen är mycket entydig.

Och det är inte som jag obstruerar!

4451 friska personer, i alla viktklasser kan man väl förmoda, och slumpvis valda får man också hoppas, får berätta vad de väger och äter. De som är fetast är de som äter minst kolhydrater. Så tolkar åtminstone jag den.

[CodeMAN]

Det står att de som inte äter kolhydrater "löper högre risk att vara feta", inte att de ÄR feta.

[Kickan]

Hur skulle den slutsatsen annars kunna uppkomma, om det inte var så att just dessa personerna i undersökningen, var fetare?

[Gullan]

En poäng gick där till Kickan!