Citat:
Ursprungligen postat av Vänlige Viktor
Bara en sådan sak.
Varför får han inte ligga på din säng om han vill?
Om det är där han vill ligga när han är ensam är det kanske ett tecken på att han känner sig bra där. Är trygg.
Lägg på ett överkast om han hårar som du inte vill ha i sängen.
Själv har jag förmånen att ha svarta belgare som inte hårar speciellt mkt alls när de inte fäller pälsen (2ggr per år) och jag ÄLSKAR att ha hund i sängen. Få kramas o gosa med dom.
Men detta är ju högst personligt och har inget med saken att göra.
Om du kan acceptera att han ligger där när ni inte är hemma är det enkelt att avstyra att han hoppar upp i sängen när ni är där så dessa två situationer klarar han av att skilja på.
Jag har en 'biabädd' de ligger i.
Placeringen på bädden spelar konstigt nog STOR betydelse. Iallafall för mina jyckar.
Om han inte vill ligga på ett visst ställe i huset så försök finna en plats han gillar och är trygg på.
I mitt fall var en plats under trappen, så det blev ett 'tak' över bädden som var optimal.
På andra ställen vägrade dom helt enkelt att ligga i bädden utan valde andra ställen utan att ligga i bädden.
Trygghet när de är ensamma är också viktigt.
|
Jag visste att nån skulle reagera på det där med sängen, jag vill inte ha djur i min säng helt enkelt. Anser inte att djur ska vara i sängar men det är min personliga uppfattning.
Och, innan någon kommer med "varför skaffade du hund?" så ska jag förklara bakgrunden till att vi har honom. Han var mina föräldrars (främst mammas) hund, sen avled hon väldigt hastigt och min pappa var alldeles för sjuk för att kunna ta hand om honom. Pappa var väldigt orolig för vad som skulle hända med Ville och därför tog jag på mig ansvaret att ta hand om honom.
Det har gått bra tills nu dåra.
Han är alltså uppväxt med två pensionärer, så det händer mer här hemma än vad det gjorde under hans uppväxttid. Han kom till oss när han var 7 år och nu är han 9.