Nominera bästa sentimentala låten
 

Själv tycker jag att "the ballad of Lucy Jordan" med Marianne Faithful får mina djupare delar av hjärnan att greppa hur ytligt vårt liv egentligen är. Har du någon låt som får dig att tänka till och inse att allt inte är givet och får dig att känna tacksamhet för det du ändå har?

Men vaffan, du får ju lägga upp den så vi får höra! :rolleyes:

Allt ska man behöva göra själv:



Men jo, den är bra. :yes:

Den här låten spelade jag en hel helg när en läkare per telefon talat om för mig att jag fått en parasit som sannolikt skulle döda mig, det visade sig så småningom inte vara sant men vilken dödsångest jag hade då. :(

Egen nominering då. Månne är det otippat, men jag har alltid dyrkat Eva Dahlgrens "Vem tänder stjärnorna". Spelas företrädesvis på HÖG volym. En klar femma på sentimentalitetsskalan.

Ok tänkteposta en scen från Thelma&Louise som fastnat men som vanligt är du en klippa som hittar något lämpligare. Men får väl plåga er med den ändå.

"The ballad of Lucy Jordan" med Marianne Faithful (en sorgligt ospelad sångerska som är grymt bra) är nog en av det bästa från från hela 1900-talet. Sången är underbar, att just hon sjunger är super och det hon sjunger säger så mycket.

(Jag brukar ju åka sportcar ibland, dock inte i Paris :( men jag har cyklat runt Eiffeltornet mitt i natten en sommar för många år sen :D).

Plåga? Näääe, låten i kombination med sångerskan är magnifik! :yes:

Monica Törnells version av "en vintersaga" får åtminstone mig att bli lite skönt djup

japp, den är enormt bra! :yes:

Micket bra, men textningen var lite konstig hos mig.:unsure:

Ja bäst gör sig låten om man slipper dom töntigt dåliga bildklippen i Youtubelänken. Men av dom tolkningar av melodin tycker jag att Monica ändå gör den bäst.

Sjukt jag tänkte ge dig den låten för ett tag sedan men glömde bort det.
Jag lyssnade på hennes greatest hits och tänkte i morgon ska jag söka reda på Lucy jordan och ge den till Ulvena.

Ja som urstockholmare tycker jag defenitivt att den sköna stockholmsskildringen passar på listan.:kaffe:

Queen - The show must go on.

Av den får jag alltid en melankolisk känsla i bröstet.

Visst har hon en gudabenådad röst. Tankade ned det mesta av henne och hittar nya godbitar efterhand som man tar sig tid att verkligen lyssna. Synd att man missade henne när hon var "up to date". Skulle kunna lägga upp det men det är ca 250 MB så det är lite svårt tyvärr.

Ja. Skitbra.
Jag brukar träffa Jerry då och då på hundklubben och hans version är förbannat bra den med.

Här är mitt bidrag.



Spelade den tillsamman med min hund de sista dagarna innan cancern tvingade fram ett avsked. Blir alldeles tagen i detta nu när den går.

Jag tycker faktiskt att Jerrys version är bättre.
Sen kan jag tala om att jag var ofta på Stadspuben i Luleå förr i tiden.
Den finns tyvärr inte kvar.

Jag har även hett mig i fyllan på Mommas i Kiruna ett par gånger.
Ett mycket trevligt ställe måste jag säga.

Voj voj. På de ställena har jag också lyckats festa till det några gånger.

Kanske också dansat fylletryckare till denna. Mitt bidrag till bästa sentimentala låten.

Ja det kunde jag nog ana och visst håller du med om att det var trevligt där.
Men om man vill smutta på en tjusigt drink i sina bästa gåbortskläder kanske inte Mommas eller Stadspuben är rätt ställe att gå till.

På Stadspuben var det inte direkt kotym att klä upp sig. :D

Där hade man man vanliga kläder och spelade biljard/flipper. Iofs funkade nog superkort kjol, strumpbyxor, tajt blus och pumps på tjejer. En period hade de julafton där för de som inte hade någonstans att fira. Då gjorde de käk från Stadshotellet. Verkade trevligt, men jag var aldrig dit, men några bekanta under den tiden brukade åka dit sedan alla gamlingar gått och lagt sig på julafton.

En som jobbade i baren i puben, som förresten först var menad att vara ett garage, berättade en gång att han varit till doktorn på hälsotest. Där hade läkaren sagt att han nog behövde sluta röka. Grejen var att han inte rökte, bara jobbade på puben.:D

Jag var där ett par julaftonskvällar det var skittrevligt faktiskt.
Själv hade jag nog mest kort kjol svarta strumpor och mormorskänger eller Doc Martens på den tiden.

Stil och klass har jag alltid haft.:D

Men som sagt var du så full att du ramlade hjälpte personalen dig upp och gav dig en öl till.

Haha...det var ett fantastiskt ställe. Träbord/bänkar så det var bara att skövla bort ev. uttappad öl på golvet innan man satte sig själv. Tog någon karl en på rumpan under korta kjolen (ja, sådant kunde jag minsann också sätta på mig) så slängde man bara bort hans hand, så var det nog med det.

Det stod alltid något band som spelade blues på scenen. Annars kunde man stå vid jukeboxen och plåga folk med sin favoritlåt, till någon slängde en därifrån och satte på sin egen favoritlåt...

Det verkar som jag har missat nåt va?

Ett bidrag från mig. Det kan komma fler med lite otur.

Vet du att jag tror att du hade trivs alldeles utmärkt på Stadspuben.

Du ser ju vilka förträffliga människor jag och Mröff har blivit av att regelbundet vistas i den miljön.

Ja, det var precis så jag tänkte. Jag hade kunnat fråga vad ett par trevliga flickor som ni gjorde på ett sånt där ställe, ifall ni gick dit ofta, och sen en hand på rumpan under korta kjolen och några fylletryckare till Bryan Adams.
Jo då, det hade funkat...