Obsklassen - Tha Dog Blog

Nu har jag träffat hundkvinnan igen, ho ho!

Det var en anekdot jag torde ha berättat om, ett eller två månader sedan följde jag med en brud hem och i något upplyst tillstånd och hundälskare som jag är erbjöd jag mig att gå ut med hennes flatcoated retrievertik. Jag och Irma (hunden) hittade varann direkt, dessvärre hittade jag inte tillbaka till lägenheten jag kom ifrån vilket slutade med att jag irrade omkring i en och en halv timme med en hund som inte var min. Dessutom dog mobilen och jag kunde inte ringa ägarinnan (var trots allt förutseende nog att ta hennes nummer innan vi gick ut) och hade glömt att hon skrivit både adress och portkod med bläckpenna på min arm. Jag fick någon ljus idé om att släppa lös hunden och att den då skulle hitta hem själv med mig i följe men Irma tycktes trivas jättebra och hade ingen som helst tanke på att gå hem, typ 4.30 en tisdagsmorgon. Sprang mest omkring och luktade på grejer och smaskade i sig korvar som fyllon tappat utanför seven eleven.

Men så! Jag fick liv i mobilen och i samma sekund ringer hundkvinnan och går mer eller mindre ner på gatan med en vit skylt med mitt namn på det, sådana man har på flygplatser när man skall hämta utbytesstudenter.
Ett under faktiskt, men hon var inte sur. Jag fick fick sova över, låna tandborste och allt, hon öppnade till och med ett nytt paket. Hånglade lite, thats about all. Irma låg under sängen och var grymt svartsjuk, så det fick räcka.

Så, nu stötte vi på varandra igen, och det blev så konstigt, jag hade precis berättat om denna rätt komiska anekdot för en kompis, jag med en hund på halsen mitt i natten alltså, så spatserar hon rakt in. Jag blir full i skratt och pekar ut henne, det är ändå rätt komiskt, och givitvis har han ungefär samma sociala smidighet som ett kylskåp, "hej, du har hånglat med min kompis och han har precis berättat om det hö hö vill du gå på efterfest"
Men det blev inte så farligt, hon verkar dras till udda existenser på farliga barer men sedan var det stängningsdags och vad händer? Jaha, snubben hon kom med såg hon nog till att skaka av sig på något sett, och visst, tre karlar i släptåg och två sexpack nödraketer och 1 paket camel light kan vara biljetten ibland.

Den här tjejen är så jävla skum, hon ser skitbra ut och är uppenbarligen ganska tät (hyran i de lägenheterna ligger på elvatusen) och jag vet vilken familj hon kommer från (tänk jewish princess) men släpar hem konstiga typer på maffiakrogar!? Alltså, jag tror inte att hon är en slampa, hon är hel och ren och har bra utbildning och verkade uppenbart konfunderad över hur man rullade på en kondom och rätt grundläggande saker. Men men, hunden och jag hittade varandra igen och ärligt talat tror jag nästan att det var det som fick henne att gå igång, att jag tycks ha bra hand med hennes hund.
Tja där satt man i en soffa och önskade att de andra killarna skulle se till och avlägsna sig någon gång men det slutade med att jag bara sa rakt ut vill du att jag skall stanna för annars får du säga till nu annars somnar jag.
Hon sa ja och jag gick upp och la mig på hennes brackiga säng tillsammans med en hög tvätt och väntade. Hon kommer upp efter ett tag och tycker uppenbarligen att jag borde borsta tänderna och få ånyo ett helt nyöppnad paket till livs och en tandkräm med körsbärssmak, har jag kommit hem till svarta änkan? Eller arvtagerskan till Jordan?
Nåväl, hon hade satt en grind i trappan så nu fick Irma snällt låta matte och låtsashusse vara ifred och så var det med den saken.

Men nu vill jag ha en egen hund, det var nog det jag ville utrycka med den här lilla sedelärande historien från storstans mörker.