Visa fullständig version : Gömda?!
Ja, ni har väl hängt med i debatten om boken "Gömda" av Liza Marklund om Mia som fick asyl i USA för att hon inte kunde skyddas här.
Vad tycker ni? Jag är lite road över att just Liza får kritik, hon är ju närmast ett helgon annars i svensk media.
Läste en debattartikel där de menade att hon uppmuntrade rasismen genom boken, samt att Mias förföljare skulle straffas ordentligt samtidigt som hennes (Lizas) agent dömts för kvinnomisshandel men hon försvarade det med att alla ska få en andra chans.
Jag vet inte riktigt vad jag tycker men jag har de senaste åren blivit mer och mer tveksam till Mia, som alltid råkar så illa ut och sen hennes barn och alla ska de skriva böcker om det. :rolleyes:
Så, några åsikter?
Ja, ni har väl hängt med i debatten om boken "Gömda" av Liza Marklund om Mia som fick asyl i USA för att hon inte kunde skyddas här.
Vad tycker ni? Jag är lite road över att just Liza får kritik, hon är ju närmast ett helgon annars i svensk media.
Läste en debattartikel där de menade att hon uppmuntrade rasismen genom boken, samt att Mias förföljare skulle straffas ordentligt samtidigt som hennes (Lizas) agent dömts för kvinnomisshandel men hon försvarade det med att alla ska få en andra chans.
Jag vet inte riktigt vad jag tycker men jag har de senaste åren blivit mer och mer tveksam till Mia, som alltid råkar så illa ut och sen hennes barn och alla ska de skriva böcker om det. :rolleyes:
Så, några åsikter?
Jag tror att Mia har blivit misshandlad (det är ju konstaterat) och kände sig säkert förföljd men jag tror absolut inte att det var så illa som det verkar i hennes böcker. Och som det verkar nu, efter Lizas "avbön" så handlar ju inte Gömda om enbart Mia, hur det nu går till. Den "sanna historien om Mia" verkar alltså handla om i stort sett alla misshandlade och förföljda kvinnor i Sverige på 80-talet.....eller nåt.
En mycket förrvirrande historia är det.
Läs det här skitbra.
http://www.aftonbladet.se/kultur/article4172778.ab
Jag är leds på den där historien, och får bara en sur smak i munnen av att en diskussionen om allvarliga saker som kvinnomisshandel måste dras med det här bagaget också.
Iofs har väl fokus också kommit att handla om hur en man med utländsk härkomst kan råka jävligt illa ut vid vårdnadstvister etc om han gängar sig med en svensk kvinna.
Det jag tyckte var bra i artikeln jag hänvisade till var just att den tog upp så mycket annat som jag stört mig på I Liza Marklunds böcker.
Hennes usla människosyn helt enkelt.
Jag tänkte jag skulle läsa igenom den där människans blogg...... Hon som säger att Marklund ljuger....... Men jag har inte orkat. Är det nån som gjort det? Och hur "sanningsenlig" är hon? Jag måste säga direkt att jag inte satt mig in i detta ordentligt. Men det känns som om ..... jaha liksom...... Jag vädrar personliga bråk mellan Marklund och den andra damen som bakomliggande motiv, men jag har som sagt ingen aning.
Är det så jävla hemskt om historien är påhittad egentligen? Jag vet inte men alla böcker jag läser (även de som påstås vara "sann-historier") läser jag med viss skepsis. Man får ju bara den enas sida och det är ju den personens sanning så att säga.
Jag ska se om jag orkar läsa bloggen och återkomma i frågan
Det är mycket allvarligt om man skriver en "sann historia" och den inte är det. Hela genren och författares trovärdighet kan då slängas på skroten.
Vissa saker är inte relativa.
Det som är hemskt är väl just att hon säger att den är sann och sen utlämnar fakta ljuger och förskönar.
Hon hade faktiskt kunnat ge ut exakt samma bok utan att kalla den en sann historia.
Människor som finns i boken har ju känt sig illa behandlade och kränkta av det hon skrivit som uppenbarligen inte varit sant.
Men i stället för att läsa den bloggen läs i stället det jag hänvisar till några inlägg upp.
Det är kort och lättläst.
Jag har heller inte orkat läsa allt dravel som skrivits om den här historien.
Ok, du säger det? Ja jag har inte riktigt funderat vad jag tycker än. Jag är en ganska skeptisk person i största allmänhet så därför känner jag mig inte särskilt förvånad att den här debatten kom. Samma sak var det väl med den där Betty Mahmoody (eller nåt sånt) som skrev "Inte utan min dotter". Hon skrev "sin" sanning och den ifrågasätts helt självklart av motparten och resten av världen som ogillar hennes framgång. Själv läser jag bara och tänker att jaja det här är hennes sida av storyn. Det finns en till och jag kan sätta rövhålet på att den skiljer sig markant från hennes.
Men som sagt jag ska läsa lite mer innan jag väljer vad jag tycker
Jo visst ska man beskriva sin upplevelse och den som läser ska också begripa att det är den personens upplevelse.
Men i det här fallet är det rent uppenbara lögner alltså fakta som är fel.
Sen när det gäller inte utan min dotter så anser jag att den boken inte borde fått givits ut alls utan att någon kraftigt redigerat vissa delar.
Grundstoryn är väl helt okej men att beskriva ett helt folkslag som smutsigt illaluktande och efterblivet tycker jag är lite magstarkt.
Det är nog nästan på gränsen till kränkande.
Åsa Lindeborg slår huvudet på spiken med hennes klassförakt.
Dessutom, det är skillnad på att ändra identifieringsfakta och att ändra som Liza har gjort. Hon ändrar så det blir den historia hon vill att det skall vara. Hon liksom många andra blandar ihop det faktum att det är sannolikare att utsättas för brott om man själv lever i trasiga omständigheter, med huruvida det är rätt att utsättas för dessa brott. Och så gör hon om storyn, så det blir en stor pekpinne.
Jag tänkte jag skulle läsa igenom den där människans blogg...... Hon som säger att Marklund ljuger....... Men jag har inte orkat. Är det nån som gjort det? Och hur "sanningsenlig" är hon? Jag måste säga direkt att jag inte satt mig in i detta ordentligt. Men det känns som om ..... jaha liksom...... Jag vädrar personliga bråk mellan Marklund och den andra damen som bakomliggande motiv, men jag har som sagt ingen aning.
Är det så jävla hemskt om historien är påhittad egentligen? Jag vet inte men alla böcker jag läser (även de som påstås vara "sann-historier") läser jag med viss skepsis. Man får ju bara den enas sida och det är ju den personens sanning så att säga.
Jag ska se om jag orkar läsa bloggen och återkomma i frågan
Jag har läst hela bloggen och tycker nog att Monica Antonsson verkar trovärdig. Hon svarar ärligt på konkreta frågor och ja, jag uppfattar henne som ärlig i sitt uppsåt. Det var ju folk som tog kontakt med henne för att de ville få säga sitt i den här frågan och eftersom de hade försökt att nå ut i många, många år utan att lyckas så blev de ju självklart glada när någon ville/vågade ta tag i det hela.
Sen går det naturligtvis att diskutera om det är viktigt att hålla sit till sanningen om man utger sig för att skriva en sann historia om en person. Många år senare så säger samma person (Liza, alltså) att historien är baserad på en massa sanna historier och inte alls bara handlar om en person. Det får mig att fundera iaf.
Ska bli intressant att se morgonprogrammet på fyran imorgon där Liza äntligen tänker medverka. Om jag nu kommer ihåg det, jag brukar ha svårt att tänka på TV på morgonen.
Christer
2009-01-19, 00:44
Jag klurar lite på vad frau Marklund egentligen var när hon skrev boken. Dels säger hon att den är skönlitterär, och då torde hon vara författare. Samtidigt åberopar hon källskyddet och är därmed journalist. När upphör hon att vara journalist för att övergå till att vara författare?
Jag såg just Monica Antonsson på nyheterna hon gjorde ett väldigt lugnt och sympatiskt intryck.
Så är vann hon över den betydligt mer aggressiva Liza Marklund.
Men som Monica Antonsson sa det intressanta vore att höra Mias version för hon är den enda som inte sagt sitt.
Det som finns är Liza Marklunds fantasifigur och Monicas version baserad på fakta och intervjuer.
Svimfärdig
2009-01-19, 17:34
Jag är skitsur över hela grejen! VÄGRAT läsa allt som står om saken. Bara försökt ta till mig att det ljugits! JÄVLA KLÅPARE!
Nu har jag ögnat igenom Monicas blogg och det verkar ju onekligen som kvinnan har en hel del på fötterna. Får nog ta och läsa hennes bok också.
Jag klickade på en länk där "Mia" var med i morgon tv på 4:an. Hon gav ett milt utvecklingsstört intryck :skamsen: (usch jag vet att man inte ska säga så om folk) Hon blåljög ju dessutom om den andra frun till hennes ex. Hon (den andra exfrun menar jag) dementerar ju själv i Monicas blogg att hon lever skyddat med sina barn. Läskigt hur journalister bara sväljer det hon säger utan att kolla upp det.
Det kan knappast vara brist på misshandlade kvinnor med verkliga historier som är långt värre än "Mias". Varför fastnade Marklund just för den här?
En intressant diskussion rör det faktum att Marklund menar att hennes bok är ett politiskt projekt och för att få maximal genomslagskraft bör offret vara 100 % oskylidg och förövaren vara 100 % ond. Det är givetvis inte särskilt vanligt. Ett sant påstående som "kvinnomisshandlare finns i alla samhällsklasser" går inte att översätta till "det är lika troligt att en tidigare ostraffad människa slår sin fru som att en kriminellt belastad gör det". Det visades ju statistik på det för ett tag sedan. Men... hade någon läst Lizas bok på samma sätt om den handlade om två halvalkisar med kriminell bakgrund? Då hade fokus hamnat på våld i trasiga relationer, och inte kvinnomisshandel i sig.
Som Kickan säger är det givetvis lika fel oavsett situationen, men Marklund behövde en passande situation för att sälja in projektet.
Själv har jag inte läst någon av böckerna, men den här diskussionen är fan så mycket mer intressant.
Det kan knappast vara brist på misshandlade kvinnor med verkliga historier som är långt värre än "Mias".
Jag tror ju det är just så det förhåller sig. Den historia Liza ville ha, den fanns inte. (när det gällde personalia). Ser ingen annan förklaring.
Jag tror ju det är just så det förhåller sig. Den historia Liza ville ha, den fanns inte. (när det gällde personalia). Ser ingen annan förklaring.
Den fanns nog, men inte till "försäljning".
Den fanns nog, men inte till "försäljning".
Där slog du huvudet på den välkända spiken tror jag.
Jag retar mig på att hon gjort om saker, som Anders den trygge, fina norrlänningen som i sanningen visade sig vara chilenare.
Hon visar upp en form av rasism där tycker jag, samt att Mias första son, som hon övergav, är en av de som velat ge sin bild av hur han upplevde det, han nämns väl knappt i böckerna? :unsure:
Dessutom slutade samarbetet mellan Mia och Liza efter två böcker om jag inte missminner mig.
Jag är ingen Liza-fan, tycker hennes deckare är rätt usla, trots allt har jag läst dem och eftersom jag läser mycket deckare så kan jag säga att JAG tycker de är dåliga.
Sen har hon ju höjts till skyarna något väldigt utan att jag förstått varför, så lite road är jag av att det kastas lite skit på henne men hon har ju en point i att det vore tråkigt om misshandlade kvinnor inte tas på allvar för att hon ljugit ihop en historia, det kunde hon ju iofs funderat på lite tidigare.
En av de värre grejerna hon ljög om var att Mias nya man blev friad från mordförsök fast han försökt köra över ex mannan två gånger.
Han skulle ha blivit friad pga av att familjen var hotad.
I verkligheten blev han dömd till ett år fängelse.
Sen tycker jag att Liza visar prov på en usel människosyn eftersom hon inte tror att vi skulle känna med en vanlig tjej som gjort några felval.
Det resonemanget säger mer om Liza än om hennes läsare tycker jag.
Jag retar mig på att hon gjort om saker, som Anders den trygge, fina norrlänningen som i sanningen visade sig vara chilenare.
Hon visar upp en form av rasism där tycker jag, samt att Mias första son, som hon övergav, är en av de som velat ge sin bild av hur han upplevde det, han nämns väl knappt i böckerna? :unsure:
Dessutom slutade samarbetet mellan Mia och Liza efter två böcker om jag inte missminner mig.
Jag är ingen Liza-fan, tycker hennes deckare är rätt usla, trots allt har jag läst dem och eftersom jag läser mycket deckare så kan jag säga att JAG tycker de är dåliga.
Sen har hon ju höjts till skyarna något väldigt utan att jag förstått varför, så lite road är jag av att det kastas lite skit på henne men hon har ju en point i att det vore tråkigt om misshandlade kvinnor inte tas på allvar för att hon ljugit ihop en historia, det kunde hon ju iofs funderat på lite tidigare.
I första boken nämns inte hennes son överhuvudtaget, jag vill minnas att han dyker upp i Asyl men mer som en "bifigur"
Den första upplagan av Gömda är tillägnad Michael (sonen) men det ändrades i nästa upplaga och där står det Till min familj.
De två böckerna efter Gömda och Asyl skrev Mia med spökskrivare, Kerstin Wiegl (eller nåt liknande) Den femte och (hittills) sista boken skrev hon själv.
En av de värre grejerna hon ljög om var att Mias nya man blev friad från mordförsök fast han försökt köra över ex mannan två gånger.
Han skulle ha blivit friad pga av att familjen var hotad.
I verkligheten blev han dömd till ett år fängelse.
Sen tycker jag att Liza visar prov på en usel människosyn eftersom hon inte tror att vi skulle känna med en vanlig tjej som gjort några felval.
Det resonemanget säger mer om Liza än om hennes läsare tycker jag.
Han blev dömd till ett år fänggelse men inte för mordförsök utan för (grov?) misshandel.
Nu har jag precis läst ur Monicas bok "MIA-Sanningen om gömda"
Jag häpnar verkligen över alla uppenbara lögner och hur dessa svalts med hull och hår av medierna och journalisterna. "Mias" son (som hon lämnade kvar) och hans pappa har ju försökt fått ut sin sida flera gånger men helt resultatlöst.
Att hon rest som en skottspole mellan chile och sverige och senare usa och sverige för att tigga pengar på olika socialtjänster har hon ju talat tyst om. I böckerna heter det ju att när hon lämnade sverige för chile och senare usa var det för att aldrig återvända förrän boken skulle lanseras år senare. Hon hade tom två svenska pass med olika identitet om man ska tro den här boken.
Inte ens hennes föräldrar visste var hon var sa hon ju i böckerna, det var för osäkert att berätta det för dem. Men i själva verket var hon i oxelösund med jämna mellanrum och ibland meddelade hon inte sonen utan han fick veta av andra människor. Vad är det för jävla morsa??
Ibland visade hon sig helt öppet och ibland med peruk stor hatt och solglasögon och drog till sig mer uppmärksamhet än om hon gått omaskerad. Man kan inte låta bli att förundras över denna människa och vad som driver henne.
Visst har "mannen med de mörka ögonen" slagit henne det ska man inte förringa men inte alls i proportion till de insatser som samhället bistått henne med. Man häpnar minst sagt.
Nu har jag precis läst ur Monicas bok "MIA-Sanningen om gömda"
Jag häpnar verkligen över alla uppenbara lögner och hur dessa svalts med hull och hår av medierna och journalisterna. "Mias" son (som hon lämnade kvar) och hans pappa har ju försökt fått ut sin sida flera gånger men helt resultatlöst.
Att hon rest som en skottspole mellan chile och sverige och senare usa och sverige för att tigga pengar på olika socialtjänster har hon ju talat tyst om. I böckerna heter det ju att när hon lämnade sverige för chile och senare usa var det för att aldrig återvända förrän boken skulle lanseras år senare. Hon hade tom två svenska pass med olika identitet om man ska tro den här boken.
Inte ens hennes föräldrar visste var hon var sa hon ju i böckerna, det var för osäkert att berätta det för dem. Men i själva verket var hon i oxelösund med jämna mellanrum och ibland meddelade hon inte sonen utan han fick veta av andra människor. Vad är det för jävla morsa??
Ibland visade hon sig helt öppet och ibland med peruk stor hatt och solglasögon och drog till sig mer uppmärksamhet än om hon gått omaskerad. Man kan inte låta bli att förundras över denna människa och vad som driver henne.
Visst har "mannen med de mörka ögonen" slagit henne det ska man inte förringa men inte alls i proportion till de insatser som samhället bistått henne med. Man häpnar minst sagt.
Jag tänker ungefär lika som du efter att nästan ha läst ut Mia - Sanningen om gömda jag har ett kapitel kvar)
Nåt, allvarligt, fel på Mia måste det ju vara eller så är hon smart. Iaf när det gäller att skaffa sig pengar och få uppmärksamhet. När det gäller barnen verkar hon ju mindre klok. Bara att undanhålla Michael för de andra barnen och påstå att han är en kusin till dom. Varför, liksom?
Smart eller dum vettefaen.
Men ett större ego får man nog leta efter, ingen fullt frisk vill väl utsätta sina barn för det flackande och otrygga liv hon gett de två hon var på "flykt" med? När det uppenbarligen inte fanns anledning till det.
Det som känns jävla märkligt är ju att de var på flykt snarare för att chilenaren var rädd för "mannen med de mörka ögonen" efter att han körde över honom än att "Mia" och barnen var hotade till livet. Ändå lyckades hon övertyga myndighetspersoner att hon var tvungen att gömma sig. :unsure:
Smart eller dum vettefaen.
Men ett större ego får man nog leta efter, ingen fullt frisk vill väl utsätta sina barn för det flackande och otrygga liv hon gett de två hon var på "flykt" med? När det uppenbarligen inte fanns anledning till det.
Det som känns jävla märkligt är ju att de var på flykt snarare för att chilenaren var rädd för "mannen med de mörka ögonen" efter att han körde över honom än att "Mia" och barnen var hotade till livet. Ändå lyckades hon övertyga myndighetspersoner att hon var tvungen att gömma sig. :unsure:
Man måste ju nästan ge henne en eloge för att hon lyckades dupera så många.
Har ni förresten sett detta? http://gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=432977
Man måste ju nästan ge henne en eloge för att hon lyckades dupera så många.
Har ni förresten sett detta? http://gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=432977 (http://www.obsklassen.se/redirector.php?http%3A%2F%2Fgp.se%2Fgp%2Fjsp%2FCro sslink.jsp%3Fd%3D119%26a%3D432977)
Ja hon är verkligen bra på det. Finns det nån slags diagnos likt Munchausen by proxy grejen. Det känns som om det finns nån slags likhet med det syndromet i detta fallet. Hon använder de sina för att ge sig själv betydelse och uppmärksamhet. Eller är det bara gammal hederlig mytomani vi åser?
Ang din länk så har jag läst om det fallet och man häpnar verkligen över myndigheterna ibland. Hur svårt hade det varit att höra med amerikanska myndigheter hur det verkligen låg till? Men ska man ens bli förvånad? Det verkar ju inte som om inblandade socialfolk och andra makthavare ifrågasatte "Mia" alldeles för mkt heller. Är det för att det är tabu att misstro en slagen kvinna? Eller vad beror det på?
Är det för att det är tabu att misstro en slagen kvinna? Eller vad beror det på?
Fast så är det ju inte heller, hur många gånger har vi inte läst om kvinnor som blir slagna och anmäler och där inget händer förrän hon är ihjälslagen?
Jag tror att vissa människor är extremt duktiga på att manipulera andra, t.ex. Mia, och därigenom lyckas driva fram olika åtgärder medan den tysta, hunsade och slagna kvinnan inte klarar av det på samma sätt.
Lite generaliserande men jag tror att det kan vara så.
Fast så är det ju inte heller, hur många gånger har vi inte läst om kvinnor som blir slagna och anmäler och där inget händer förrän hon är ihjälslagen?
Jo det är ju helt sant, jag spånade bara lite........
Men ibland slår den pendeln tydligen över och man ifrågasätter inte alls hur vild och galen historien än ter sig bli.
Det intresserar mig verkligen att finna ut hur det funkar och jag känner mig frustrerad över kvinnor som ljuger om misshandel, våldtäkter och övergrepp på deras barn. För de förstör ju så erbarmligt mycket för de som verkligen råkat illa ut.
Ja hon är verkligen bra på det. Finns det nån slags diagnos likt Munchausen by proxy grejen. Det känns som om det finns nån slags likhet med det syndromet i detta fallet. Hon använder de sina för att ge sig själv betydelse och uppmärksamhet. Eller är det bara gammal hederlig mytomani vi åser?
Ang din länk så har jag läst om det fallet och man häpnar verkligen över myndigheterna ibland. Hur svårt hade det varit att höra med amerikanska myndigheter hur det verkligen låg till? Men ska man ens bli förvånad? Det verkar ju inte som om inblandade socialfolk och andra makthavare ifrågasatte "Mia" alldeles för mkt heller. Är det för att det är tabu att misstro en slagen kvinna? Eller vad beror det på?
MAn behöver ju inte misstro någon för att kolla upp om dessa otroliga historier är sanna. Det måste ju finnas nåt mittemellan kan man tycka. Det mesta går ju att kolla, det märker man ju såhär i efterhand om inte annat.
Det jävliga är ju att det ALLTID är barnen som får sitta i kläm.